Det här vill vi göra – Sociala åtgärder

Den som är i behov av vård, stöd eller service bör få större inflytande över sin situation. Utbudet av arbete, sysselsättning, boendeformer och hjälpmedel behöver bli mer varierat och anpassat till de individuella behov som finns.

 Vi vill minska de sociala klyftorna. Inte genom att försämra för de som har det bra. Utan istället genom att förbättra för de som har det sämre. Med fokus på rätt saker är vi övertygade om att vi kan förändra och förbättra. Ett samhälle som tar tillvara allas olikheter är ett rikt samhälle.

FUNKTIONSRÄTT– rätten att fungera i samhället på lika villkor – handlar om att alla människor fullt ut ska kunna ta del av sina mänskliga rättigheter.

FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som grund för funktionsrättsarbetet i vår kommun.

·Kommunens riktlinjer får inte försämra för våra medborgare.

·Du som har en funktionsnedsättning ska få den hjälp och det stöd du behöver. Vi tittar på ditt behov. Inte rättspraxis. Vi utgår från ett rehabiliterande/habiliterande synsätt.

SAMHÄLLSPLANERING:
Samhällets planering sker utifrån människors olikheter och principen om allas rätt till delaktighet.

Universell utformning ska etableras som vägledande princip i all samhällsutformning för att sträva mot hållbar utveckling.

·Vi verkar för att mötesplatser och kommunala byggnader ska vara tillgängliga för alla oavsett med eller utan funktionsbegränsning.

·Kommunen ska ha en god framförhållning både när det gäller planering av bostäder för äldre med särskild service och bostäder enligt LSS.
Ett nödvändigt instrument i planeringsarbetet av bostäder inom LSS är Individuella planer (LSS §10), som regelbundet ska följas upp och utvärderas.

·Flera alternativa sätt att bo och få sitt stöd behöver utvecklas, då personer med någon funktionsnedsättning har olika förutsättningar och behov beroende på bland annat grad av funktionsnedsättning, ålder och intressen.

·Våra äldre ges möjlighet till ett boende man önskar

·Den digitala klyftan ska minskas.

·Alla boenden utrustas med Wi-Fi

SOCIALA ÅTGÄRDER:
Allt arbete utgår från FN:s konventioner om Mänskliga Rättigheter

Socialtjänsten präglas av långsiktighet och kontinuitet. Vi arbetar förebyggande.

·Alla medborgare med social problematik får stöd och hjälp vid behov.

·Alla barn blir sedda från de föds till de blir vuxna. Förvaltningarna samarbetar vid behov för att ge bästa stöd.

·Föreningar som ordnar aktiviteter riktade till alla kommunens medborgare får extra stöd från vår kommun. Personal inom socialtjänsten måste få tid och verktyg för att utföra sitt arbete för våra medborgare på bästa sätt.

RÄTT TILL ARBETE:
Arbetsmarknadspolitiken ska utformas så att allas arbetsförmåga tas tillvara. Det förutsätter både insatser för att stärka den enskilde och för att stärka arbetslivets förmåga att tillvarata alla människors resurser.

·Samverkan mellan skola och daglig verksamhet/försäkringskassa/arbetsförmedling behöver struktureras så ingen faller mellan stolarna efter avslutad skolgång.

·Daglig verksamhet enligt LSS ska vara aktiv och aktiverande, stimulerande och utvecklande för deltagarna. Man ska arbeta för att deltagarna ska få sin sysselsättning förlagd till vanliga arbetsplatser, både i små grupper och som individuella platser. Viktigt är dock att man får fortsatt stöd enligt LSS. Detta kan också vara en träning i att bli anställningsbar.

·Den som på grund av funktionsnedsättning inte kan arbeta alls garanteras ett gott liv. Habiliteringsersättningen höjs som en del av arbetet att se över ekonomin för personer med någon funktionsnedsättning eftersom denna grupp ofta lever under mycket svaga ekonomiska förutsättningar.

SKOLA:
Vi ska aktivt arbeta i riktning mot en skola för alla

·Lagens krav på att särskilt stöd och anpassning av skolmiljö ska ges utifrån behov och inte utifrån diagnos måste förverkligas.

·Skolan ska hitta fungerande arbetssätt som gör det möjligt att anpassa innehåll och undervisningsmetoder till elevernas olikheter. Det ska finnas utrymme att avsätta tillräckligt med tid för planering och förberedelse av lektioner.

·Elever med funktionsnedsättning, ska ha samma möjligheter som andra att utvecklas och skaffa sig nya kunskaper.

·Elever i Gymnasiesärskolan ska ges samma möjlighet att välja skola och program som elever i Gymnasieskolan.

·Vuxenutbildning måste erbjudas i stor omfattning, med olika form och innehåll samt svårighetsgrad.
Vår Framtid anser att särskild utbildning för vuxna ska byggas ut och program- och kursinnehållet breddas.

STÖD TILL ANHÖRIGA: 
Stöd till anhöriga år viktigt och behöver utvecklas i vår kommun. Arbetet med stöd till anhöriga ska omfatta socialtjänstens alla delar. Syftet är att minska de anhörigas psykiska och fysiska belastning.

För en del personer handlar det om att få hjälp med insatser som den närstående behöver, för andra handlar det om att de själva behöver få information eller utbildning av kommunen.  

Exempel på stöd till anhöriga och familjer:

·Information om möjligheter och villkor för att få stöd.

·Information om den närståendes sjukdom, funktionsnedsättning, prognos och möjligheter till stöd.

·Enskilda samtal och samtal i grupp.

·Utbildning, hjälpmedel.

·Hjälp i hemmet eller i boende.

·Avlösning i olika former.

·Ekonomisk ersättning.

Det är ofta föräldrarna som får ta ansvaret för att samordna alla kontakter runt det funktionsnedsatta barnet. Föräldrar ska ha tid att vara föräldrar. Föräldrar till barn med funktionsnedsättning ska ha tid och kraft till barnet, till syskon och andra nära relationer. För att det ska vara möjligt behövs koordinering av samhällsstödet. Exempelvis med hjälp av en lots eller annan samordning. Det krävs även att viktiga funktioner kring familjen är stabila och förutsägbara för att skapa trygghet för föräldrar och barn. När man blir vuxen ska stöd finnas kvar efter behov, vilket det inte gör idag.

BARNKONVENTIONEN: 
Barn med funktionsnedsättning ska alltid i första hand betraktas som barn. Barnkonventionen som bland annat reglerar barnets rätt att leka och utveckla sina färdigheter ska beaktas.

En funktionsnedsättning kan leda till att barnet måste ägna mycket tid åt att träna och gå på en rad besök hos olika specialister. Det kan därmed vara svårt att ha tid och ork att leka, vila, ha vänner och utveckla egna färdigheter i samma utsträckning som andra barn. Därför är det extra viktigt att alla involverade har en helhetssyn på barnets behov.

Barn med funktionsnedsättning bör göras delaktiga i beslut och verksamheter som riktar sig till – och berör dem.

DISKRIMINERING/INTEGRATION
I Klippans kommun arbetar vi alltid för att motverka diskriminering

En förenklad beskrivning av lagens definition av diskriminering är att någon missgynnas eller kränks. Missgynnandet eller kränkningen ska också ha samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna.

·kön

·könsöverskridande identitet eller uttryck

·etnisk tillhörighet

·religion eller annan trosuppfattning

·funktionsnedsättning

·sexuell läggning

·ålder.

Vi fortsätter detta arbete och fokuserar på att öka arbetet med integration så att de sociala klyftorna minskar och alla får möjligheter att deltaga i samhällslivet.

Våra äldre medborgare ska inte komma i skymundan utan ska behandlas med den respekt som de verkligen förtjänar. Några av underpunkterna till detta är:

•Alla äldre ska ha samma rätt som alla andra medborgare att bo var man vill. Olika boenden för olika behov och önskemål måste därför finnas.

•Medbestämmande om gällande de insatser man behöver

•Man ska få välja vad man vill äta och maten ska serveras/levereras varm

•Alla äldre på alla typer av boenden ska i mycket större utsträckning än idag ges möjlighet till att komma ut och vistas i utomhusmiljö.

•Värd/värdinna ska införas på kommunensboenden 

•Anhöriga ska ges ökat tillträde till brukarnas vardag

•Vi ska också ta tillvara på våra äldres erfarenheter och göra de mer delaktiga i hur vi gör åldringsvården bättre.